pysventil.blogg.se

… att detta har varit typ, ungefär, JA!!! Den värsta dagen EVER!!!

Idag har ingenting gått min väg och då menar jag verkligen INGENTING!!! Ni kanske frestas att tro att följande händelser är ett resultat av min skenande fantasi men tyvärr. I wish, men så är inte fallet.

När Esther i morse utförde sin vanliga näsnyparmanöver samtidigt som hon vrålade ”Hallå Mamma” tog hon i lite väl hårt. Det gjorde skitont! Blodet sprutade, jag skrek och Esther stackarn blev helt förtvivlad. Hon har ju aldrig sett någon blöda näsblod. Hon vrålade för full hals vilket i sin tur ledde till att Alexander vaknade och började vråla. När jag ska ta båda i mitt knä för att lugna dem säger det plask om den lille pojkens rumpa. Han har bajsat ner sig totalt och jag fick merparten av det som läckt ur blöjan i mitt knä. Du kan ge dig FAN på att vi blev något sena till förskolan.

I fredags började jag jobba och tro mig, det var inte roligt. Som den överengagerade människa man är skulle jag idag tillbaka till skolan för att ha ett seriöst samtal med klassen inför kommande fredag. Jag hade avtalat tid med den lärare som har dem mån-tors och hon lovade att passa Alexander medans jag pratade. Sagt och gjort jag öser ur mig moralkaka efter moralkaka inför 28 stycken 9-åringar som för en gångs skull sitter som tända ljus. Jag är riktigt i mitt esse och känner att jag har dem i min hand när jag avbryts av ett ”AHHHHHHH”. När min kära kollega som bäst står och bollar min son längst ner i klassrummet får han för sig att detta är ett ypperligt tillfälle att lägga en medelstor kräka på hennes tröja. Du kan ge dig FAN på att det effektivt brände bort allt jag pratat om och du kan dessutom ge dig FAN på att jag och Alexander fick vikariera när hon sprang hem och bytte kläder.

Esther har varit utan blöja på dagtid i ungefär två veckor. Det har gått hur bra som helst och jag är superdupermegastolt över henne. Inte en enda olycka har skett men idag av alla dagar kissade hon på sig. Du kan ge dig FAN på att hon dessutom gjorde det i tygsoffan.

Nu ska jag sova och jag kan ge mig FAN på att båda ungarna kommer att strula i natt och/eller att Ronnie kommer snarka så högt att det blir omöjligt att sova. Man kanske ska säga upp sig redan nu? Fast å andra sidan kan man ge sig FAN på att ingen i familjen kommer att acceptera min avskedsansökan.

Jag har ofta allvarliga samtal med mina barn. Eller ja, allvarliga från mitt håll. Esther kan på sin höjd le lite och säga jaaaa innan hon fortsätter att göra EXAKT det samtalet handlade om att hon INTE skulle göra. Alexander håller inte med alls. Han är allt som oftast upptagen med att dregla på golvet eller äta upp en leksak vilket vida överstiger underhållsvärdet i att lyssna till den som fött honom. Här kommer tre respektive tre exempel på allvarliga samtal jag har nästan dagligen med mina två änglar.

Alexander:
1. Det går faktiskt att vara still ibland. Man behöver inte snurra, rulla, åla och/eller vrida sig hela tiden. Ibland kan det till och med vara en stor fördel att ligga still tex när man äter välling. Det blir så mycket enklare på något sätt.
2. Ja vad kul!!! Du kan låta högt och länge och GÄLLT! Vad spännande det är att utforska röstens olika tonlägen. Spänningsmomentet varar dock i HÖGST fem sekunder sen får mamma HÅL I HUVUDET!!!
3. Bajsar gör vi MAX två gånger om dagen inte 10. Det får inte vara för löst och definitivt inte PÅ NATTEN!

Esther:
1. När mamma säger ja och du säger nej eller tvärtom då är det MAMMA SOM BESTÄMMER!
2.Glass växer inte på träd och finns inte i obegränsad mängd i frysen. Det räknas dessutom INTE som en fullgod lunch/middag. Samma sak gäller för ost och äpplen.
3. När mamma bär lillebror kan mamma INTE bära dig samtidigt. Visserligen är det smickrande att du ser mig som nån form av Superwomen men mamma är varken megastark eller ägare till aparmar. Du kan gå. Det kan inte han. Ett två framåt NU!!!

... utom de dåliga. Esther har börjat med en grej som inte bara är dålig utan UTOMORDENTLIGT dålig. På den gamla goda tiden väckte hon mig på morgnarna genom att försiktigt stryka mig över kinden och ge mig en puss på munnen. När jag vaknade sa hon tyst "Hej mamma" . Jag lyfte upp henne i sängen och vi mös en stund innan dagen började.

Nu har hon hux flux anammat en ny väckningsmetod och jag kan inte för mitt liv begripa var den kommer ifrån. Den går kort och gott ut på att hon nyper mig stenhårt i näsan samtidigt som hon vrålar " HALLÅÅÅÅÅÅÅ MAMMA" med en röststyrka som man inte kan tro att den lilla flickkroppen besitter. När jag tittar upp skriker hon "ETER HUUUUUNGRIIIIII". Mina försök till mys dövas snabbt genom att hon tjatar sönder mig med "MACKA, FIL, ÄPPLE, ÄGG NUUUUUUU".

Var hälsad (o)sköna morgonstund önskar en släkting till Rudolf med röda mulen. 

 Esther "Näsnyparen" Bäckgren